Mitt uttal av planeten Mars följde min fars uttal och den skrivna bilden: [ma XXS]. Den fonologiska världen och fonetisk glädje. Och det är därför vi flyttade till S Xnttert Xntrn. En halv månad innan jag började skolan kom vi överens om en kort timmes bilresa söder om Stockholm, och jag stötte genast på språkliga problem. Lyckligtvis, min TJ låter bra i tjock [ɕɔkː], liksom min SJ upp ljud i sju [ɧʉː], men då sprang jag in i en patrull.
Jag var tvungen att stå ut med mina kamrater innan jag löste problemet genom knep. Detta tyckte jag var mystiskt på fonologisk nivå och trixiskt på fonetiskt plan. Jag var tvungen att stå ut med mina kamrater innan jag löste problemet genom knep, för jag hade omärkligt trängt in i ett annat ljud än vad som verkligen är önskvärt i sådana ord. Det är därför jag säger [d XVI] och [ma XVI] - med en platt tunga - och ingen har protesterat sedan dess.
Sedan dess har hon haft en underbar vissling [ma XX]. Sedan flyttade jag till Finland. En stjärna eller en kärna? Även i Republiken välkomnades jag av ett annat fonologiskt system, där vissa delar var mer komplexa än andra.
Vi har inga problem med det finska TJ-ljudet. Det brukar beskrivas som en affrict, som i detta sammanhang kan översättas med det faktum att det har ett T-förslag i motsats till det fria tillvägagångssättet i Sverige. Denna tjocklek uttalas [t xxxk xnumx] bara logiskt; det är så det skrivs. Det faktum att kyrkan uttalas [XNT xtriker XXA] är inte heller något som verkligen kan missförstås.
Istället var det ljudet av SJ, vilket gjorde att jag inte kunde slappna av helt i den nya miljön. Om du vill göra det enkelt för dig själv kallar du Svenska Svenska [XX] SJ: s bakljud och dess finska motsvarighet. Hur exakt att fonetiskt beteckna denna SJ, det finns lite olika förslag. Ett av förslagen är [X]. Oavsett hur du använder skylten är det ett faktum att ljudet är farligt nära Sweadens TJ-ljud.
När ljudet inträffar i slutet av ett ord, som i [d XX], det vill säga en dusch, finns det ingen fara på taket. Men i början av orden är detta uppenbart för missuppfattningar. Den finska stjärnan med [X] och den svenska kärnan med [X] är inte lätt att behålla. Fonetisk terminologi är också förvirrande som: [X] beskrivs som palatoalveola, medan [X] anses vara alveopalatal.
För någon som har bott hela sitt liv söder om sjön Myalaren kan denna användning av SJ front sound verka lite konstig. En liknande vanlig anterior anterior SJ-transkriberad [x] - finns också i Sverige, där den ibland nedlåtande kallas Miss-SJE. I Stockholmsområdet har detta uttal länge haft en påtaglig social dimension, men är det dominerande uttalet i Norrland oavsett faktorer som kön och klass.
Och i Finland är det därför en dyster vardag, utom på Åland, där både [X] U och till och med du [X] är fullt livskraftiga. Nu kan du kyla dina händer av någon anledning, det här är min försummade Newland-mamma-på ett sätt som vanligtvis förvirrar mig vid denna tidpunkt. En dag trodde jag att hon ville satsa på sellerisläde, men istället var det något som kallades selleristjälk.
En annan gång talade mother-n-trap - som jag uppfattade det - om tufft kött. Dessutom indikerar siffran 4 snabbt en accent i andra sammanhang, även kallad Accent ett, och siffran 3 indikerar en allvarlig accent Två. För att markera betttrycket i ett ord, där 4 indikerar huvudtrycket, används nummer 1, medan nummer 2 karakteriserar var trycket produceras i ord med allvarlig betoning, där huvudtrycket kännetecknas av 3.
Nummer 0 indikerar hänsynslös. Således reproduceras uttalet av substantivstegen med Ste 3GE 2, eftersom ordet har en allvarlig accent. Om ordboken angav uttalet av en viss Singularis-form, vilket inte är fallet, skulle det vara aspirerande 3GEN 2. Detta uttal skiljer sig från ett visst antal steg, mystiska fotspår som ekar på trappan. Om ordlistan angav uttalet av den sista formen av ordet, skulle det vara den 4: e, skarpa accenten.
Förutom huvudorden anges uttalet också för speciella föreningar, och ibland för kompositioner. Då används vanligtvis bara siffror. För kompositioner ges uttal när fördelningen av tryck på konsekvenserna skiljer sig från när ordet förekommer oberoende.
En oberoende undersökning av ord sätter press på den första stavelsen, som en del av en skolskolundersökning är det starkaste påverkanstrycket på. I sådana fall indikeras tryckfördelningen med siffror efter våglinjen som markerar kompositleden, i detta fall ~ fyra-ännu längre efter det får dock aldrig något uttal. Ungefär motsvarande tillämpas på sabotage.