Återvinna plast eller aluminium

Plast började användas som byggmaterial i tal, och sedan dess har användningen ökat stadigt. Den nybyggda villan innehåller cirka 19 kilo plast per kvadratmeter. En stor mängd plast finns i rör, isolering, golv och väggmattor, fukt-och väderskydd, fönster och dörrar samt i elinstallationer. Problemen finns mestadels i gammal PVC-plast. Där bestod mjukgörare, flamskyddsmedel, stabilisatorer och pigment av problematiska ämnen som för närvarande är förbjudna.

I nya byggprodukter kan problematiska ämnen fortfarande hittas i form av mjukgörare i fogar, liksom brandbeständiga pluggar i tak och stabilisatorer, bland annat lister, fönster och dörrfoder. Den största delen av plastmaterial i byggnader ligger på golv där den vanligaste plasten är PVC - det så kallade vinylgolvet. PVC-plastgolv kan innehålla problematiska stabilisatorer, mjukgörare och pigment.

Ett exempel är att äldre golv med nyanser av gult, orange eller rött kan innehålla kadmium, ett giftigt ämne som har förbjudits i plast i Sverige.

För att kunna skapa tillgång på återvunnen råvara och även återvinna plast som idag är svåra att återvinna behövs flera olika typer av materialåtervinning, både mekanisk och kemisk återvinning.

Ett annat exempel är mjukningsmedlet DEHP, som tillhör ftalatgruppen och kan störa reproduktionsförmågan. DEHP var den dominerande mjukgöraren på PVC-golv som tillverkades i Sverige tills golvindustrin släppte användningen av varan under många år. Även nyare importerade golv kan innehålla DEHP, som först då krävde tillstånd enligt täckningslagstiftningen.

Fordon och däck nästan 20 procent av fordonets vikt idag är plast. Plast finns ofta till exempel i bilstötfångare och underkläderskydd, liksom på instrumentbrädan, bilstolar, elektronik och transmissionskomponenter. Det finns ofta många olika plastkvaliteter i ett fordon. Tidigare fanns det flera problematiska ämnen i transportplast, till exempel i form av värme-och ultravioletta stabilisatorer, bromerade brandskyddsmedel och tungmetaller i pigment.

Många av dessa ämnen är lagligt begränsade i nya fordon, men finns i gamla Bilskrot. Vissa fosforbaserade fenor som används idag kan också vara hälso-och miljöfarliga och är under utredning. Bland annat innehåller stötfångare också en problematisk substans, ultraviolett ultraviolett, som används som belysningsstabilisator. Ämnet regleras över hela världen genom Stockholmskonventionen, som syftar till att skydda människors hälsa och miljön från långvarig organisk förorening.

Bilens däck består huvudsakligen av gummi. Materialet kan bland annat innefatta polycykliska aromatiska kolväten PAH, en grupp cancerframkallande ämnen. Idag är PAH begränsade i däckens räckvidd, men ämnen finns i äldre däck. Andra problematiska ämnen finns också i däck, såsom vissa metaller och en antioxidant som heter 6ppd. Omkring ett ton kläder och hemtextil släpps ut på marknaden i Sverige varje år.

Ungefär hälften består av syntetiska textilier, det vill säga textilier av plastmaterial.

Vi här i Sverige är ju rätt bra på att återvinna men globalt har bara 10 procent av all plast som skapats återvunnits.

Exempel på syntetfibrer är polyester, akryl, nylon och elastan. En mängd olika kemikalier används i textiltillverkningsprocesser som färgämnen, lösningsmedel, smutsiga ämnen, mjukgörare, flamskyddsmedel, yttillgångar och biocider. Studier har visat att drygt 10 procent av de ämnen som används i textilprodukter har miljö-eller farliga egenskaper. Sådana kemikalier komplicerar övergången till en cirkulär ekonomi eftersom textilier som innehåller hälso-och miljöfarliga ämnen inte är lämpliga för återvinning.

Till exempel är några av dessa ämnen förbjudna i EU, så de så kallade azofärgämnena, som kan bilda cancerframkallande sönderdelningsprodukter av arlilamaner. DEHP-mjukgöraren, som har distribuerats i PVC-tryck på textilier, är förbjuden eftersom ämnet kan störa reproduktionsförmågan. De viktigaste tekniska egenskaperna hos aluminium är låg vikt i förhållande till styrka, god elektrisk ledningsförmåga, en av de bästa efter koppar och silver, med hög korrosionsbeständighet, när mediet inte är för surt eller alkaliskt, rullas det lätt till tunn plåt och mycket tunn folie, måttligt hög smältpunkt, vilket gör det enkelt att kasta och hälla, och att det är lätt att arbeta med verktyg.

Allt detta innebär att användningen av aluminium ökar i världen. Den låga vikten innebär att valet av aluminium framför andra material kan leda till stora energibesparingar. Återvinning av aluminiummaterial har alltid varit ekonomiskt mycket attraktivt, och detta gäller särskilt för varor i grovare dimensioner och produkter som är enkla och billiga att samla in.

Det finns en gräns i affärer. Många hushållsföremål kommer sannolikt att ligga inom ett förlustbringande område, såsom krukor, burkar och folie, men om du ställer in en socioekonomisk syn och till och med uppskattar miljöpåverkan finns det en anledning att locka insamling och bortskaffande längre.

För saker som ölburkar - en stor mängd som inte kräver rengöring och är lätt att samla in - är det också nödvändigt att minska skräp i den yttre miljön som ett starkt argument för insamling.Detta var det första argumentet, och förmodligen det starkaste även idag. Idag är öl nästan en folieprodukt, men den är väl definierad, lätt att montera och behöver inte rengöras innan den samlas eller smälter.

För andra folieobjekt är samlingen förmodligen tveksam, förutom hänvisningen till skräpargumentet. Bortskaffandet av aluminium och speciellt folieprodukter spelar ingen roll, eftersom de också kan erhållas med energi vid förbränning. Då får du den elektrolytiskt tillsatta energin som värme. Detta innebär en försämring av energikvaliteten, men skillnaden i kostnad mellan el och termisk utrustning bör minskas till kostnaden för insamling och fördigitaliseringsarbete.

Du har också smältförluster. Det höga aluminiuminnehållet i bränsleavfallet kan orsaka problem i avfallsförbränningsanläggningen, till exempel beläggningar av olika slag. Aluminium smälter och fastnar och stelnar i mekaniska anordningar för att flytta och röra bränsle i avfallsugnen och störa driften. Ett måttligt antal livsmedelsformer är acceptabla om de är förknippade med annat brännbart avfall, men det skulle vara för mycket om alla dryckesburkar gick med i bränslet.

Du vet inte exakt var gränserna går. Aluminium står för ungefär en fjärdedel av metallinnehållet i hushållsavfall. I absoluta termer, från 2 till 3 kg per år och invånare. Dryckesförpackningen som lagts ned ingår inte i detta, men inte alla burkar returneras, så det finns dryckesförpackningar i avfallet. Öl kan väga lite mindre än 18 g, och kycklingformen är dubbelt så mycket.

En rulle med en ugnsfolie på -10 m aluminium innehåller ungefär ett g metall. Allt aluminium i hushålls-och hushållsavfall är inte Förpackning, folie, folieprodukter och andra tunnväggiga föremål. Det finns många andra saker som är för små för att betraktas som grovt avfall, men de kan enkelt märkas i en sopsäck. Matlagningskärl och kokkärl kan vara typiska för detta.

Man kan gissa att hushållen är ca 2 kg och verksamheter som producerar hushållsavfall är nära 3 kg. Undersökningar och statistik om detta existerar inte, men det verkar rimligt. Om du bestämmer dig för att göra aluminium till ett utrotningsmaterial istället för energiutvinning gör du en teoretisk energivinst, som beräknas per ton på drygt 15 kWh el och cirka 1 kWh.

För hushållsavfall skulle detta innebära 35 kWh el och cirka 2,5 kWh fossila bränslen per capita och år. Från dessa siffror kan du se hela dilemmaet att återvinna materialet. Aluminium per kg beräknar den mest återvunna fraktionen av avfall, men beräknas per capita per år och uppskattas av energi eller effekten av pengar eller miljön, de positiva effekterna är så små att det är svårt att motivera arbetet med att samla in för att återställa materialet.

Därför är det viktigt att någon planerar att tillhandahålla ett jobb med hög rationalitet och liten ansträngning för konsumentarbete. Att sätta ett rimligt värde för konsumentarbete som återspeglar långsiktigt konsumentbeteende är viktigt för framgång. Dessutom är det viktigt att denna kunskap studeras väl, vad som behöver återvinnas och vad som kan gå till förbränning.