Generaldirektör trafikverket lön

Maria Mindhammar, GD Arbetsförmedlingen anställdes den 5 December. Eric Teden, GD Finansinspektionen, dan sj Xxblom, GD Post och telekommunikation, Hans Lindblad, GD skuldförvaltning, Ann Persson-Grivas, GD Luftfartsverket, Mikael Ribbenvik, GD Migrationsverket, Klas Friberg, chef för Säkerhetspolisen, g Xxran m Xxronon, Klas Friberg, Geran M. Göran Mårtensson, Göran, Göran, Göran, Göran, Göran, Göran, Göran Mårtensson, Göran Mårtensson, Göran Mårtensson, Göran Mårtensson Admordiation, Dgim Publicerar, Dgim Publicestics, Dgim Publicerar, Dgim Publicestics, Dgim Publicestics, Dgim Publicerar, Dgim Publicestics, Dgim Publicestics, DGAN, DGAN, DGAN, DGAN, DGAN, DGAN, DGAN, DGAN, DGAN, DGAN CARLICALS.

Olivia Wigzell, GD SocialStyrelsen musikhögskola i Stockholm, Helena Wessman, 8,5 procent 2.

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana tog över chefsstolen i början av året.

Socialstyrelsen, Olivia Wigzell, 6,6 procent 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Fredrik Malmberg, 5,5 procent 4. Energimarknadsinspektionen, Ann Vadasz-Nilsson, 5,2 procent 5. Folkhälsomyndigheten, Johan Carlson, 4,5 procent värsta värsta procentuell ökning 1.

Trafikverket, Lena Ericsson, 0,7 procent 2. Linköpings universitet, Helen Dunnetoon, 0,8 procent 3. 5. Musikhögskolan i Stockholm, Helena Wessman 96 89, 8,5 procent kungl. Konsthögskolan, Sarah Arrhenis 94 93, 1,1 procent av de nämnda personerna. Trafikverket står inför stora utmaningar i detta gigantiska projekt och står för närvarande inför problem som innebär stora förseningar och dyra.

Publicerad av redaktionen den 15 September fick Trafikverket en ny VD i mars, vilket väcker en rad frågor som Scandinavian infrastructure vill presentera. Därför gav vi en kort intervju. Sedan dess har Roberto varit chef för ett av Trafikverkets affärsområden, ett företag med cirka anställda fördelade på fem områden i hela Sverige. Den 1 mars påbörjade Roberto sitt nya uppdrag som chef för en av Sveriges största myndigheter med anställda.

Trafikverket ansvarar för långsiktig infrastrukturplanering för väg, järnväg, sjöfart och flyg samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Jag undrar hur det händer med den här saken och hur framtiden ser ut. General NI: Berätta allmänt om Trafikverkets planer för framtiden, inom dina ansvarsområden. Maorana: det finns en ständig utveckling och underhåll av offentlig infrastruktur.

Trafikperspektivet är grundläggande för att planera hur vi ska använda vår infrastruktur smartare och mer effektivt. Transportsystemet behöver gång-och cykelvägar, vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som interagerar med varandra. I höstas lämnade vi in förslag på en nationell plan för transportinfrastrukturen, som regeringen fick skicka in. nu väntar vi på regeringens beslut.

Infrastruktur NI: det verkar vara regeln snarare än undantaget att stora infrastrukturprojekt är försenade och dyra. Till exempel blir Västlänken dyrare, och passagen av Stockholm blir dyrare och försenad i ytterligare fyra år. Finns det några åtgärder för detta? MAIORANA: vi arbetar ständigt med att förbättra våra prognoser och arbetsmetoder för våra stora infrastrukturprojekt.

Vi arbetar också ständigt med att identifiera riskerna med att kunna förutse och hantera eventuella avvikelser och osäkerheter. Stora projekt är svåra, särskilt när det gäller komplexa underjordiska arbeten, som i Västlänken och Forbifart Stockholm. Det som gör det väldigt svårt är att du arbetar precis under marken, och det är väldigt svårt att förutsäga exakt hur förhållandena ser ut innan du börjar bygga, även om du gör omfattande undersökningar.

Vi bör också inte glömma att våra första prognoser ofta görs i tidiga skeden, ofta långt före inköp och konstruktion. Därför påverkas vi av ett stort antal externa faktorer, såsom marknadssituationen, olika tillståndsprocesser, överklaganden etc. För närvarande påverkar externa faktorer det faktum att vi just har gått igenom en pandemi, och nu kriget i Ukraina.

Och vi börjar få signaler från våra entreprenörer om att till exempel bränslepriserna har ökat och tillgången på stål börjar spänna. NI: de höga järnvägarna genom Sverige är på allas läppar. Berätta lite om planeringen. MARJORAM: i vårt nationella planförslag strävar vi efter att hålla systemet klart och att nya vandringsleder gradvis finansieras. Utbyggnaden utgår från slutpunkterna för de tre platser där planeringen är belägen, Det vill säga Ostl XNK, Göteborg - bor XNK och h Xnssleholm - Lund.

Central distansplanering inleds med nästa revidering av den nationella planen. För de centrala avstånden genomförs en analys av expansionen som helhet under de närmaste åren, så att de är redo för planering vid nästa översyn av den nationella planen. NI: Hur ser du på Skanskis förslag att bygga höghastighetsjärnvägar på stolpar? Det finns också förslag på att bygga brovägar i stål. Blir det bättre?

MARJORAM: det finns både fördelar och nackdelar med att bygga på pelare.Under rätt förutsättningar ser vi detta som ett alternativ.

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana behåller sin fjärdeplats i lönelistan, men får lägst löneökning i toppen av myndighetscheferna.

Till exempel bygger vi redan på pelare där terräng och markförhållanden ställer krav, som i fallet med Sanklands. Just nu genomför vi en konceptuell studie med bropelare på olika avstånd. NI: för att få verklig fart på farten kan du föreställa dig ett magnetiskt flytande tåg från Maglevj. Sådana rutter finns och fungerar i många andra högteknologiska länder i världen och når hastigheter på miles per timme, inklusive Japan.