Hur använder du vattenlevande torvgranuler

I framtiden kommer vi att behöva många olika material, inklusive olika kompost och torv, för att fortsätta göra riktigt bra och prisvärda jordprodukter. Vi har ett omfattande utvecklingsprogram för att producera dessa nya material. Vad är sambandet mellan torv och klimat? Torvmarker är viktiga för miljön och klimatet. Torv består av ungefär hälften av elementet kol, i pipad torv kan torv lagras i tusentals år, och därför betraktas torvmarker som kolsänkor.

Torvmossar har också många andra fördelar, såsom reservoarer, och de är en unik naturlig miljö. Torvfältens inverkan på klimatet är mycket svårt med flera växthusgaser. Vild torv är en växthusgasläcka. Torvproducenter överger inte våtmarker. I Sverige gjordes omfattande gjutning av torvmarker, och sedan gjordes främst för att ge mer jordbruks-och skogsmark. Fel resulterar i syreåtkomst till torven, vilket innebär att den sönderdelas, och sedan släpps det bundna kolet i torven bland annat till koldioxid, som är en växthusgas.

Detta inkluderar både markutsläpp från övergivna torvsessioner och utsläpp från användning av odlingsstorlek [2]. Vilken miljöpåverkan har torvodling? Torvodling utförs endast på tidigare övergivna torvmarker, orörda torvmarker används inte. Det svenska torvkvarnet är tillståndspliktigt och förvaltas med insyn av myndigheterna. Vi, liksom andra industrier, ansvarar för de intäkter vi normalt använder och har ständiga egenkontroller av vattenkvalitet och annat.

Intäkterna från torv ger en tillfällig förändring av markanvändningen efter slutförandet av stenbrottet, som vi alltid slutligen relaterar till marken. Efterbehandling innebär att mängden torv kan läka naturligt och bli en värdefull naturlig miljö. I vår grupp, vi har över hektar bra slut exempel i Sverige och Finland, där övergivna torvmarker efter torven har tydligt blivit produktiva skogsmarker och nya våtmarker med vattenspeglar.

Det är lättare att återställa och återställa nya våtmarker med hög biologisk mångfald när torven har försvunnit och goda resultat syns bara några år efter slutet. Sedan går den utandade jordluften in i ringslangarna och genom väggen på den gamla restaurerade hästvagnen. Från mätinstrumenten i korgen skickas siffrorna direkt till datorerna vid Göteborgs universitet, där Åsa Kasimir sitter varje dag.

Det är en hel 1 mils körning med en genomsnittlig ny bil, drygt tre resor i en trunkerad Ystad-Kiruna-tur. Så mycket släpper jorden varje år, på tidsrutan där vi står. Och det här är bara en av nästan en hektar i Sverige där skogar odlas på näringsrik torv. Om marken här i Skogaryd är representativ skulle det innebära att 2 procent tillsammans släpper ut 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Nästan lika mycket som utsläppen från alla personbilar i Sverige. Den vita mossan har flyttats ihop sedan den senaste istiden för att förklara var all denna koldioxid kommer att leda Åsa Kasimir in i jorden. Spaden glider försiktigt och ger ett ärrljud. Marken är svart och känns som en kaffeböna mellan fingrarna. Det finns ingen sten här, bara ren torv, samma som den du köper i trädgårdsaffärer.

- Hade vi torkat upp den hade den kunnat skjutas, säger Åsa Kasimir. Marken består av en multimoss komprimerad sedan den senaste istiden. I båda fallen samlades mycket kol under lång tid, även om torven inte hade miljoner år, utan snarare tusentals. Vi fortsätter det breda diket som går genom det mysiga. Gräset i botten är nästan platt under vattenflödet på vägen härifrån.

Den mörka torven, den så kallade svarttorven, har en högre humifieringsgrad, är finkornigare, mer nerbruten och suger upp och håller mer vatten, vilket gör jorden tyngre och mindre luftig.

I talet, fast anställda att gräva upp denna räknare är Krondike dips. Torvjorden består av vit mossa som har pressats ihop i flera tusen år, men mest av allt ser ut som en hel kaffebricka. Bild: Nikk Johansson tratt suger gaser som kommer upp ur marken och överför dem till slangar som leder till mätinstrument. Foto: Nikk Johansson Krondiken grävdes på uppdrag av staten, namnet Korndyke kommer från det faktum att diken grävdes på uppdrag av kronan, staten, för att få mer odlad mark.

Och det lyckades-torvmossen blev torr nog att bli ett fält. Men i talet lades fälten ut igen och granar planterades. Grova stubbar från skörden tidigare i år tyder på att skogen odlades - årsringar nästan en centimeter breda. Mycket kol har skapats i dessa spänner, men ännu mer kommer att gå förlorat under sin livstid, i form av koldioxid från torv.

Marken sjunker med en centimeter per år, när diket tog vatten, var vattnet inte längre skyddat av vatten. Istället kom syret i luften i marken, och torven, lagrad i 10 år, började bryta ner.

Under varje år faller jorden med ungefär en centimeter, förklarar Åsa Kasimir. Torven fortsätter att bryta ner tills den tar slut och den fasta marken kommer ut under. En av de genomskinliga lådorna öppnar taket med ett något snabbt ljud.Taken är öppna mellan mätningarna, så att livet inuti glaslådan fungerar som utanför, så att mätvärdena är så nära som möjligt, förklarar Åsa Kasimir.

De siffror som ingår i FN: s klimatpanel är här som en liten del av siffrorna i rapporterna från FN: s klimatpanel. I augusti kom IPCC med en rapport om hur vi behöver förändra markanvändningen inom jord-och skogsbruk för att stoppa den globala uppvärmningen. Där identifieras torvmossar som ett viktigt område. Alla slangar av glasburar förs till släpvagnen till en ombyggd häst, där mätinstrument registrerar hur mycket de innehåller olika gaser.

Utgångsläget är att förbättra det du redan har.

Bild: Nikk Johansson halter av metan, koldioxid och annat överförs från mätinstrument i en vagn till datorer vid Göteborgs universitet. Koldioxiden i vår utandning kommer att störa hennes mätningar av luften på olika höjder över marken. Bild: Nikk Johanssons torvmarker täcker bara 3-4 procent av jordens yta, men innehåller 26-44 procent av allt kol som är bundet i jorden.

Det är därför de är så otroligt viktiga för den globala koldioxidbalansen, enligt Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet och en av författarna till IPCC-rapporten. Enligt honom är återuppbyggnaden av redan nedbrutna torvprodukter svårare och tar tid, men potentialen är inte obetydlig. I Sverige täcker torvmarker 15 procent av landarealen, vilket är betydligt mer än de globala 3-4 procent.

De flesta av dem är stora träskiga områden, och endast en liten del har övergivits och har blivit skogsmark. Hennes slutsats är att vid dessa 2 procent måste diken täppas igen för att stoppa koldioxidutsläppen från torv. Ved kan vara värre än att skjuta olja. Ett exempel på detta finns i den nyligen publicerade Skogsvårdsrapporten med nya möjligheter, då Skogsstyrelsen och skogsindustrin skriver att Sveriges skogar kan öka sin produktivitet med 20 procent.