Utbildning autismspektrum

Autism webbkurs Autism är en utvecklingsstörning som visar hur en person uppfattar omvärlden, interagerar och kommunicerar med andra.

Alla våra utbildningar fokuserar på hur vårt bemötande och stöd kan bidra till bättre verksamheter för autistiska personer och skapa möjligheter till självständighet och till ett gott liv.

Autism som spektrum Autism förekommer på alla nivåer av intellektuell funktion och språkförmåga. Det finns allvarliga skillnader mellan personer med autism. Å ena sidan finns det en skillnad mellan andra personliga egenskaper, men hur autism visar sig kan också vara annorlunda. Följaktligen beskrivs autism vanligtvis som ett spektrum med många olika nyanser. Den allmänna diagnosen autism han har genom åren har varit flera olika namn och diagnoser för autism.

Aspergers syndrom, atypisk autism och autismtillstånd är några av de namn som används. Längre tillbaka i tiden användes namn som barndomspsykos också för att beskriva autism. Tidigare var diagnosen Aspergers syndrom och atypisk autism vanliga. De finns fortfarande i den svenska hälsoklassificeringen, men används sällan när man får nya diagnoser.

De flesta som tidigare fått en av diagnoserna diagnostiseras nu med autism. Istället för att ha olika diagnoser på autismspektrumet indikeras diagnosen autism om personen också har en intellektuell funktionsnedsättning, begränsad språkförmåga eller något annat. Flickor diagnostiseras senare än pojkar med autism och intellektuella funktionsnedsättningar diagnostiseras ofta i tidig förskoleålder.

För barn med autism och talang i normala variationer är det vanligare att diagnostiseras runt tio års ålder, även om det ibland fanns tankar tidigare. Flickor diagnostiseras ofta senare än pojkar, även om föräldrar kontaktade barn-och ungdomspsykiatrin i samma ålder som pojkar. Vissa får inte diagnosen autism förrän i vuxen ålder, ibland efter år av diffusa svårigheter och personligt lidande.

Forskning och undersökningar bygger på diagnos i undersökningen av både barn och vuxna har en grundlig genomgång av mänsklig utveckling genomförts sedan tidig barndom. Bedömningen utförs i den nuvarande situationen och personens styrkor och svagheter. Då är det tillsammans med ett antal tester och ibland medicinska undersökningar som grund för beslut om diagnos av autism.

De allmänna egenskaperna hos autism finns i två huvudgrupper. I de diagnostiska kriterierna beskrivs de som: långsiktiga begränsningar i förmågan att umgås och interagera socialt är begränsade, och det finns återkommande mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Det är också vanligt med överkänslighet mot intelligenta intryck som ljud, ljus, dofter och känsla.

Sådan känslighet kan påverka det dagliga livet och det är viktigt att veta och ta hänsyn till. Tecken på autism bör vara där från tidig barndom, men ibland behöver de inte nödvändigtvis vara tydligt synliga fram till skolåldern eller senare, när förväntningarna på sociala förmågor överstiger en persons faktiska förmågor. Det finns också de som inte får en autismdiagnos förrän i vuxen ålder.

E-autism är en bkurs som ger en introduktion till autism och autismspektrumet.

För att en autismdiagnos ska kunna ges måste det finnas tydliga tecken i båda huvudgrupperna. I allmänhet bör symtom leda till en tydlig minskning av funktionen i skolan, arbetet eller andra viktiga områden i livet. Kommunikation och interaktion uppfattar svårigheter med social ömsesidig kommunikation och social interaktion i flera olika sammanhang.

Det kan finnas olika sätt att göra detta. Det kan till exempel inte kommunicera på det förväntade sättet eller ha svårt att starta eller avsluta samtal. Det kan inte heller vara att dela känslor eller intressen med andra. Det kan vara svårt för både barn och vuxna att få vänner eller upprätthålla ett sådant förhållande. Symtomen är vanligtvis mest uppenbara under vuxen ålder.

Människor som har visat tydliga svårigheter inom dessa områden är inte ovanliga när barn inte längre gör det som vuxna. Kommunikation och social interaktion uppfattar svårigheter med social ömsesidig kommunikation och social interaktion kan manifestera sig på olika sätt. Det kan till exempel inte kommunicera på det förväntade sättet eller ha svårt att starta eller avsluta samtal. Det kan inte heller vara att dela känslor eller intressen med andra.

Det kan vara svårt för både barn och vuxna att få vänner eller upprätthålla ett sådant förhållande. Andra kan ha välutvecklat tal. Men även för dem som har ett språk kan det vara svårt att använda språket ömsesidigt i ett socialt sammanhang. Även hos yngre barn är svårigheter med social interaktion uppenbara i det faktum att ett barn som tar Få eller inga initiativ för interaktion, han delar inte känslor med andra och imiterar sällan eller inte i alla andras beteenden.

Barn som talar använder språket mer ensidigt och ber till exempel bara för saker snarare än att prata och dela känslor och erfarenheter med andra. Det kan vara svårt för vuxna att veta hur och när du startar en konversation och vad som är och inte är lämpligt att säga vid olika tidpunkter. Ansiktsuttryck, kroppsspråk, ögonkontakt och annan ordlös kommunikation är också svåra för många med autism att uppfatta och använda på förväntat sätt.Vissa vuxna lär sig att kompensera för sina svårigheter genom att medvetet tänka och använda lärda strategier i sociala situationer.

Det är dock energigivande för en person med autism. Repetitivt beteende människor med AST har ofta vad de kallar begränsade, repetitiva beteendemönster, intressen eller aktiviteter. Det repetitiva eller stereotypa beteendet hos olika arter kan vara allt från att vifta med fingrarna, använda föremål på repetitiva sätt att rotera, ställa upp till att använda ett repetitivt Ecolai-nummer.

Rörelser kan ha en lugnande effekt i situationer där du blir stressad eller upprörd. En stark rutinanslutning kan innebära att man sitter på samma plats på bussen, följer reglerna noggrant, pratar och tänker nästan rituellt med lite utrymme för variation, till exempel ställer samma frågor om och om igen, även om du vet svaren. Det kan också innebära att äta samma frukost varje dag.

Intresseområden kan vara konstiga eller vanliga. Vuxna kan visa stort intresse för busstidtabeller, dataspel eller matematik. Särskilda intressen kan vara en källa till glädje och ge positiva möjligheter när det gäller utbildning och sedan till yrkeslivet för vissa människor. Livet med autism blir mycket lättare med rutin och struktur. En oväntad förändring i invandrarnas rutin kan leda till förstörelse från ilska eller förtvivlan.

Det kan till exempel vara svårt att koppla ihop det som händer nu med minnen och tidigare situationer, samt att fånga och sortera intryck. Varje situation har en unik och utmanande upplevelse. Ofta kan du göra något i en miljö, men inte i en annan. På så sätt kan du klä dig när du är ensam hemma, men inte med andra människor någon annanstans.