Forskning jämställdhet

Politiker som behandlade jämställdhetsfrågor började undersöka studier av kvinnors och mäns villkor i samhället som de kunde relatera till deras jämställdhetspolitik. Det fanns också ett ökat behov av att forskarna själva skulle konsolidera området. Under presentationen skedde allmänna paradigmskiften i svensk forskning. Inriktningen var mot ett mer poststrukturalistiskt perspektiv, och det kallades i hög grad så kallade kvinnostudier eller genusstudier.

Ur ett mer positivistiskt perspektiv, där det handlade om att kartlägga och tydliggöra kvinnors underordning och hur den skulle kunna förändras, började en del forskare också kritiskt granska själva jämställdhetspolitiken. Fältet kallas ibland kritiska jämställdhetsstudier. Det betyder att det finns en maktanalys, frågan om hur jämlikhet utförs.

Kritisk forskning om jämställdhet är inte att ta jämställdhet för givet, utan att ta reda på att det finns något som ständigt görs i politik, media och samhället i stort. Texten är framtagen av Nationella sekretariatet för genusvetenskap och utgiven av forskarna Anne-Charlotte Kallartig, Örebro universitet och Malin Rennblom, Umeå universitet och Jämställdhetskontoret.

Andelen män som arbetade i delar var betydligt lägre i alla medlemsstater. För 10 av de 13 medlemsstaterna var andelen 5 procent eller lägre. Nederländerna och Danmark hade den högsta andelen män som arbetade deltid, med 15 respektive 10 procent. Andelen deltidsanställda av sysselsatta kvinnor och män dividerat med medlemsstat arbetar fortfarande i större utsträckning än män i de flesta EU-länder.

I hela EU arbetar 29 procent av de sysselsatta kvinnorna deltid och 8 procent av männen. Även i flera år är detta i Nederländerna, eftersom den största andelen anställda arbetar deltid-detta gäller både kvinnor och män. I Sverige arbetade 28 procent av de sysselsatta kvinnorna och 13 procent av de sysselsatta männen deltid för att få barn-och familjeutbildning, vilket påverkar kvinnor och män på olika sätt när det gäller arbetstid.

I EU arbetar sysselsatta kvinnor mellan 25 och 54 år med barn, delvis i större utsträckning än kvinnor i samma ålder utan barn, detta skiljer sig med 12 procentenheter mellan grupperna.

Kritisk forskning om jämställdhet handlar om att inte ta jämställdhet för given utan att belysa att det är något som hela tiden görs i politiken, media och samhället i stort.

Skillnaden mellan män med och utan barn är inte så uppenbar med en skillnad på 2 procentenheter. Andelen kvinnors arbetsenheter varierar mer mellan medlemsstaterna jämfört med variationerna för män. I Sverige arbetade 22% av kvinnorna i åldern 25-54 år delvis med barn, motsvarande siffra för män var 7%. Obetalda läxor bidrar till löneskillnaderna i början av seklet. Det fanns ingen jämförbar statistik över obetalt arbete i de dåvarande medlemsstaterna.

Däremot kan man se att de flesta kvinnorna i Sverige arbetade med vård och omsorg, vilket tyder på att svenska kvinnor som betalda jobb gjorde vad kvinnor i andra länder gjorde obetalda. Idag finns det jämförbar statistik om vad människor i EU spenderar sin tid på. I år var 34 procent av kvinnorna och 25 procent av männen mellan 18 och 74 år anställda, till exempel för att ta hand om barn, barnbarn, äldre eller personer med funktionsnedsättning.

Dessutom tillbringade 63 procent av kvinnorna och 36 procent av männen sin dagliga tillagningstid eller andra hushållssysslor. Det faktum att kvinnor i EU har en lägre sysselsättningsnivå än män och är mer benägna att arbeta påverkar deras ekonomiska situation.

För att uppnå fredliga samhällen i världen krävs jämställdhet mellan könen och en mer rättvis tillgång till hälsa och vård.

Kvinnornas lön var och förblir lägre än mäns lön. Detta gäller på gruppnivå, oavsett familjesammansättning, ålder och utbildning. Mönstret som verkar vara att skillnaderna som har funnits sedan början av yrkeslivet, men som är relativt små, har blivit större efter bildandet av en familj. Dessutom är skillnaderna mellan kvinnor och män större bland äldre jämfört med att de är bland genomsnittet.

En förklarande faktor är att kvinnors arbete, i större utsträckning än mäns arbete, bestod av obetalt hem-och omvårdnadsarbete, vilket inte bara påverkar lönerna utan också deras pensionsförlängning. Publikationen har utvecklats som en faktabas i förhållande till Sverige, som står inför EU-medlemskap. Sedan dess har Europeiska unionen fått fler medlemsstater, vilket vi bör överväga när vi jämför över tid.

Information om heltids-och deltidsanställning i aku avser en persons huvudsakliga anställning och baseras på en persons egna uppgifter.