Omogen hjärna barn

Detta innebär att nervceller omger sig med ett lager av myelin, som fungerar som en elektrisk signalisolering.

På samma sätt som med lungorna är det extremt för tidigt födda barnets hjärna väldigt omogen.

Myelinering fortsätter i vår hjärna i alla fall fram till års ålder. Varför är denna isolering viktig? Tja, detta gör att vi snabbt och säkert kan leverera en signal till olika delar av hjärnan och ge oss en bra analys av situationen innan vi fattar ett beslut. Således ger myelin sunt förnuft hos människor. Om du till exempel tittar på tonåringar har de en hjärna som är mycket väl anpassad för att beräkna komplexa matematiska problem och utföra komplexa diskussioner, men eftersom nervcellerna i hjärnan ännu inte har ett ordentligt lager med myelin kan tonåringar explodera till en lösning.

Tonåringar kan ofta kontrolleras av sina impulser. Den omogna hjärnan, som barnets första år är av stor betydelse för hjärnans utveckling, är känd av de allra flesta idag, men har också visat att ännu nyare forskning är att även tonåren är av stor betydelse. Vår hjärna är inte komplett förrän 25 år, och denna panna är den sista som utvecklas.

I pannan är loberna förmågan att fatta beslut, bedöma risker, helhetsperspektiv, framtida planering, förmågan att verifiera information och mycket mer av våra högre förmågor. Detta kan vara en del av förklaringen till varför tonåringar i kärlek tar upp oskyddad sex eller börjar röka eftersom vänner gör det. Vi kunde identifiera ett sätt att delvis skydda mot senare hjärt-kärlsjukdom, även om mer forskning behövs, säger Josefin Stjärnberg, ph.d.

En omogen hjärna.

vid fakulteten för kliniska vetenskaper vid universitetet i Ume. Studien inkluderade barn som föddes med vad som klassificeras som en något låg födelsevikt, två till två och ett halvt kilo och en kontrollgrupp på 95 barn med normal födelsevikt. Data om vikt, längd, kroppssammansättning, blodtryck och blodprover för blodsocker, insulin och blodfetter samlades in. Dessutom har barnens IQ testats och olika förmågor.

Marginellt låg vikt har en klar majoritet av alla barn födda med låg födelsevikt, men de prioriteras sällan i forskning. Hur barns hjärnor och neurologiska utveckling påverkas av något låg födelsevikt är i stort sett okänt. Dessa är förmodligen underviktiga barn födda med en omogen hjärna, som tvingas utvecklas och mogna under andra omständigheter än ett fylligt barn som föds med en normal födelsevikt.

Umeås forskning visar att barn födda med för låg födelsevikt har mer kognitiva svårigheter, såsom lägre verbal IQ och sämre förmåga till uppmärksamhet och koordination jämfört med barn födda med normal födelsevikt. Det är viktigt att vi i vård - och skolvärlden är medvetna om detta för att fånga upp dem som kan behöva ytterligare stöd över tid, säger Josefin Stjärnberg.

Tidigare studier har visat att barn födda med låg födelsevikt har en ökad risk för senare fetma, högt blodtryck, höga blodfettnivåer och insulinresistens, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Detta förklarades av sådan tidig programmering, vilket innebär att fostret är programmerat och anpassar sig efter miljön i livmodern, vilket därefter kan vara ofördelaktigt om miljön ser annorlunda ut efter födseln. Umeåstudien visar däremot att barn som föds som något underviktiga löper större risk att fortsätta underviktiga så unga som sju år.