Böcker av marianne lindberg de geer

Ingenting har blivit av drömmarna. Men händelsen blir en vändpunkt för Mona. Sist men inte minst spelar hennes vän Eva-Lena en viktig roll. Vem garanterar att Monas isolering i lägenheten i Hage i Göteborg bryts, dokumenten för Dramainstitutets masklinje tillämpas och ett nytt liv i huvudstaden kan börja. I dem fick vi följa Mona genom vuxenlivet och vidare in i vuxenlivet.

Jag har inte sett pjäsen, men i hans roman, Lindbergh de Geer skickligt inte bara förmågan hos manlig stjärnstatus att sönderfalla och regera i sitt personliga liv, utan också baksidan av den sexuella revolutionen. Hur det lockar på bekostnad av kvinnligt nöje och tillfälligt hänsynslöst utnyttjande av kvinnokroppen. Marianne Lindbergh de Geer, fotograferad, historien är en rapine, läsaren går framåt med en farlig hastighet mellan händelserna i huvudpersonens liv.

Språket är det viktigaste, och ibland ser texten mer ut som en slags sammanfattning i form av ett telegram än en komplett roman. Barndomsrecensioner vävs ihop med nutiden utan en tydlig struktur. Komplexa termer används på ett sätt som liknar ett e-postmeddelande till en vän.

Köp böcker av Marianne Lindberg De Geer hos Bokus med fri frakt och snabb leverans.

Och när Lindbergh De Geer pratar om Monas ångest och sårbarhet görs det mest beskrivande. Jag ville göra ett porträtt av en borgerlig flicka född till existens utan karta eller kompass. Reklam under perioder då jag kände mig ensam skrev jag en dagbok som den nya romanen täcker där den gamla slutade. Under belägringen är titeln på pjäsen som Marianne skrev och skapade regissören på Dramaten där Sonya, som arbetar på ungdomens inlåsta vårdavdelning, spelar huvudrollen.

Det finns också en karismatisk alfahane som huvudläkare som tar hand om Sonya väl. Mona är vid den tidpunkt då hela behandlingen började. Det har funnits så många nya teorier om psyken, om vad som kan få barn att må dåligt. Mona tror att alla känslor hon har kan härledas från något och kommer att göra nästan vad som helst för att få några ledtrådar.

Jag känner många kvinnor i min generation som kan känna igen sig i detta. Bronskvinnor eller jag tänker på mig själv utanför Konsthallen i århundradet.

I den nya romanen verkar en musiker också att Mona blir tam. Vid den tiden i hennes liv föll Marianne själv för musiker Björn Afzelius. De samlade sin dotter Rebecca. Reklam var inte en lätt relation, och jag visste att Björn var intresserad av andra tjejer. Det var så du visade din manlighet vid den tiden. Och eftersom jag redan var så oberoende blev jag ännu mer rädd och oberoende av det.

Men Björn hade en mamma som begick självmord, och jag är pappa. Vi hade samma erfarenhet och vi lockades av varandra. Vi kämpade aldrig som du kan göra i din ungdom, det var många andra män, musiker och artister som lockade och beundrade henne. Jag var väldigt kritisk, men vad var rätten att göra det? Nu när jag själv är konstnär vet jag hur svårt det är att skapa konst.

Men då handlade det om svartsjuka. Att vara kvinna i de patriarkala strukturer som rådde skulle jag aldrig kunna nå en så hög nivå som en rockkille. De hade att göra med det faktum att jag inte uttryckte mig, men längtade efter. Jag vågade inte, jag lade bara på. Marianne och Carl Johan har varit ett par i över 30 år. När vi träffas sitter Mariannes Man Carl Johan De Gera hemma i lägenheten och läser och rättar till manuset.

Reklam-utan Carl Johan hade jag nog aldrig gjort karriär som konstnär. Han är snäll och smart, och vi har rest tillsammans i över 30 år.

Gun Marianne Lindberg De Geer, född 12 februari i Engelbrekts församling i Stockholm [1], är en svensk konstnär, dramatiker, författare, teaterregissör och kulturskribent på Expressen.

Vi är varandras bästa vänner.; Jag vet allt om alla hans kärlekar, misslyckanden, sorger och sorger, och han vet allt om mina. Jag var 40 år och han var 50 år när vi träffades. Då blir det mycket lättare, du är lite mer förfinad av livet, och vi har aldrig kämpat som du kan göra som ung man. Och så är de intresserade av samma saker. Nu har vi sett absolut allt och vet inte vad vi ska göra.

Det är först nu jag har landat i mig själv. Jag lyckas titta i backspegeln förra året, hon hade en retrospektiv utställning på en färgfabrik i Stockholm som hette " Full fart." Hon tänker inte på det, reflekterar inte, lär sig inte av erfarenhet, hon går bara framåt. Det är som att köra bil i mörkret och bara titta in i ljuset från lamporna. Det är först nu, vid 72 års ålder, som jag har landat i mig själv.

Jag har inga bättre strålar längre.