Har annika strandhäll ifrågasatt mäns rätt till rösträtt

I en personlig och öppen bok berättar hon nu om sin bakgrund, tuffa ministerår och den svåraste krisen; det Samboniska självmordet. Stay when it hits släpps i juni. Foto: Kajsa Göransson Annika Strandhäll, är tillbaka i den politiska debatten, som ordförande för S-kvinnor och ledare för en av arbetsgrupperna i Socialdemokraternas stora arbete. Oavsett partisympatier har svenska väljare i Annika Strandhäll en orädd, stark och mycket erfaren politiker.

Hon känner till det politiska spelet-och hon vet att det är värt att ta en plats i det.

Till exempel förra veckan i den första maj i talet förföljdes hon igen av högerextremister i NMR. I en ny bok att stanna när hon blåser delar Annika Strandhäll nu med sig av sin personliga historia och de viktiga händelser som format hennes personlighet - och politik. Från Göteborgsförorten Bergsen till regeringen i Rosenbad här skildrar Strandhall, med hjälp av journalisten Alexander Baigden, uppväxten i Göteborgsförorten Bergsen och hur hennes föräldrars skilsmässa lämnade hennes mamma i ekonomiskt och socialt utanförskap.

För unga Annika var det inte på kartan att hon eller någon i hennes klass kunde bli politiker. Trots detta arbetade hon sig upp till en position i regeringen, och i boken reflekterar hon över hur envishet, slumpmässighet och det svenska välfärdssystemet påverkade hennes livsväg. När det blåser, skildras livet i scener av den bästa politiken såväl som på baksidan av allmänheten. Den största rättegången ägde rum när Annika var socialminister och hennes sambo begick självmord.

I en lång intervju med detta arbete medger Anika Strandhall att hennes parti också är fullbordat. Men efteråt är det lätt att vara, det är svårare att reparera skadan. Nu återstår det att presentera fasta lösningar-och öppna en plånbok. Det finns ett idealiskt konfliktområde för de svenska kvar här. Om siffror inte är viktigare än de människor som bor i vårt land finns det ett antal lektioner som måste läras.

En av dem, och kanske det viktigaste i detta sammanhang, är att lyssna på LO. Att koppla samman fackföreningens verklighet är avgörande för socialdemokratin med avsikten att faktiskt kompensera för dess tidigare backar. Arbetslinjen kan aldrig upprätthållas genom att slå dem som är.

På Facebook skriver socialförsäkringsministern Annika Strandhäll att hon "tänkt tanken" att rösträtten för män i USA borde omprövas.

Det bör bygga på ambitioner och politik för full sysselsättning, goda villkor och ett skyddsnät för dem som gör sitt bästa. Skydda kritiska röster en annan lektion är att skydda kritiska röster som, trots att det gör vardagen svårare för makthavare, faktiskt har goda avsikter. Röster som Kjell Rautios, som trots både den politiska och ekonomiska pressen avvisar mycket av den mänskliga blicken, inte heller ideologisk övertygelse.

Rautio skriver lätt, välgrundat och vackert om Sverige, som förvandlades till ett försvar för sjuka och svaga innan de såg dem som en börda både ekonomiskt och socialt. Och många gjorde det.

– Annika Strandhäll, det var olämpligt, det var inte okej att skämta om mäns rösträtt.

Med en ängels tålamod formulerar Rautio nästan poetiska varningar med vördnad för att han eller svenskarna påverkas av Politikens brister. Ödmjukhet, och, om du vill, kärlek, Rautio visar att svenskt välbefinnande med denna bok är underbart. Inte minst med tanke på hur många gånger han hade sett människor sjuka och hur han hade behandlats när han frågade. Kjell Rautios bok är värd att läsa, analysera och diskutera.

En verklig, om än ledsen, berättelse som inte slår sanningen eller troheten i samhällets mest utsatta.