Sarah Nigren Jonsson, produktutvecklingschef på Alligo: - vi fokuserar på områden där vi kan göra så många förbättringar som möjligt. Insatser som till exempel kan påverka hela produktgruppen. Om vi kan ändra de produkter vi producerar kan vi göra stor skillnad. Till exempel om vi byter till återvunnet fodermaterial i hela produktgruppen eller byter till hållbart producerad bomull i alla våra baströjor.
Samtidigt minskar vi också vårt sortiment och kan fokusera på att utveckla hållbara lösningar för våra befintliga produkter. Ett sådant exempel är dränering och kemiska tunga våta processer i textilproduktion. Till exempel, för att göra en tröja, förbrukades cirka 2 liter vatten. - Om vi kan hjälpa till att minska vattenförbrukningen påverkar det alla bomullsprodukter och vi gör stor skillnad, säger Sarah Nigren Jensson.
Därför arbetar Alligo med att titta på hur textilfabriker hanterar sin vattenrening. När vi kan påverka där påverkar vi alla textilier de producerar. Andra möjligheter är relaterade till innovationer som Dope Dye, en färgningsmetod som kräver mycket lite vatten jämfört med konventionell färgning. Det globala tillståndet för Deloittes konsumentspårare visar att 55 procent av konsumenterna har köpt en mer hållbar produkt eller tjänst under de senaste fyra veckorna.
Av dessa betalade 32 procent betydligt mer för produkten än motsvarande, oförmögna produktkostnader. Vi vill vara kreativa och integrera fler hållbarhetsaspekter i produktutvecklingen än vad kraven säger. Företaget vill handla med ett företag som har en ren verksamhet. Listan över krav på en helt hållbar produkt är dock lång och komplex. Resan har precis börjat där.
Den ska ha en cirkulär design och konstruktion, samt den funktion och matchning som kunden vill ha. Vara biologiskt nedbrytbar och fossil. Kläder bör återanvändas, även om de har fått smuts, olja och kemikalier eller har logotyper. Utvecklingsprocessen ska vara helt fri från vatten. Den ska utformas utan spill, där kretsen är intakt och ren, och energin tas från vindkraft.
Så, var ska jag börja? Det verkar overkligt för mig, som aldrig har skrivit en bok, säger Sarah och fingrar på sin kaffekopp. Men det är svårt att förstå, kanske är det mitt språk? Jag ska ta reda på om jag ska skriva fler böcker. Ja, att hitta sitt språkliga jag som författare kan vara en resa, även om du, som Sarah, är van vid att vara författare. Trots utbildning i journalistik och flera års arbete för radio och tidningar i Sverige var författaren ingenting som Sarah Nigren hittills.
Jag ville göra den här historien mänsklig och giltig för alla.
Det här är inte bara en historia om invandrare. Varför då? Vad är svårt? Och fortsätt sedan, skrattar hon. Att skriva kräver fortfarande mycket disciplin och tid. Sarah säger att hon försökte skriva det kort och enkelt, men det krävde att hon gjorde om det. Ungefär hälften av det ursprungliga manuset raderades under vägen. Och eftersom detta är Nadeem Ghazalehs historia som måste berättas, försökte hon plocka upp några av hans språk och uttryck i slangen under deras många och långa samtal.
Nadeem Ghazales biografi om Kändispolisen är Sarahs första bok. Men förmodligen inte den sista. Och det tar ingen ställning och kommer inte att säga hur det ska vara, annat än vad det är. Och jag också.
Vi måste gå vidare. Det är en ganska uppmuntrande bok som visar att det inte behöver vara så svårt. Att berätta någon annans historia är ansvarig. Eftersom de båda har arbetat i Boros-Nadim Ghazal som polis och Sarah Nigren som programchef på P4 Sjuh Xtread - träffades de på jobbet redan innan biografin började. När Nadeem fick en fråga från förlaget om han ville prata om sitt liv i bokform var Sarah där som stöd.
Men först, bara för att plocka upp det, att våga skriva. Det här är den bästa svenska historien jag kan tänka mig.
Jag menade inte att översvämma det! Sarah läste statsvetenskap för första gången, men ändrade kurs och blev journalist. Hon hoppas att hennes bok kan göra skillnad för unga invandrare. Foto: Jenny Shagerlind Sarah hoppas och tror att boken kan göra skillnad för unga invandrare som kan tvivla på både sig själva och sin framtid i detta land. Roligt nog var det med en uppsats om flyktingar som hennes egen journalistiska karriär började.