Sätt att mäta hälsa

Författarna beskriver den pågående kopplingen mellan människors socioekonomiska förhållanden och deras hälsa och tar upp frågor i framkant av forskning och politik om ojämlikhet i hälsa. Hitta mer information i vår databas. Hälsoskillnaderna: En introduktion till begrepp, teorier och metoder, utforska påverkan av social klass, inkomst, kultur och rikedom och kön, etnicitet och andra faktorer i identitet, denna tillgängliga bok ger en nyckel till att förstå orsakerna till ojämlikhet i hälsa.

Utvärdera bevisen för hälsoutfall över tid och på lokal och nationell nivå hävdar författaren Mel Bartley att individuell social integration kräver mer uppmärksamhet om ojämlikheter i hälsa ska hanteras effektivt. Internationella undersökningar och hälsoinformation av Who Health Monitor, organiserad på WHOR World Health Data platform. Den innehåller för närvarande data för mer än 30 reproduktiva, föräldra -, nyfödda och barns hälsoindikatorer, uppdelade i sex dimensioner av ojämlikhet, på grund av internationella hushåll som genomförts i länder interaktiva datavisualiseringar som presenterar data från övervakningsdatabasen medicinskt aktiekapital.

World Health Database platform är värd för ett antal andra viktiga dataverktyg, datasatser och databaser relaterade till global hälsa och välbefinnande. För det första innehåller globala hälsodatanivåer information om hälsorelaterad statistik för WHO: s medlemsstater. Det ger tillgång till högre indikatorer för bland annat ämnen, dödlighet och sjuklighet, SDG, hälsosystem, miljöhälsa och hälsokvalitet.

Här hittar du alla datainsamlingar som finns. Eurostat är Europeiska unionens statistikbyrå. Dess huvudsakliga syfte är att tillhandahålla statistisk information till EU: s institutioner och att främja harmoniseringen av statistiska metoder. Eurostats statistik är allmänt tillgänglig och fritt tillgänglig. Databasen innehåller indikatorer från alla delar av samhället, inklusive hälsa, arbete, industri, miljö och migration.

EU: s statistik över inkomst-och levnadsvillkor EU: s Eurostat-datauppsättning om inkomst-och levnadsvillkor innehåller statistik över många socioekonomiska faktorer för hälsan.

För att veta om vi är på väg att nå det målet, eller om förstärkt arbete behövs måste vi kunna mäta hur det går.

Indikatorer inkluderar inkomst, fattigdom, social utestängning, bostäder, arbete, utbildning och hälsa. Genom att samla in snabba och jämförbara tvärdimensionella och longitudinella multidimensionella mikrodata om inkomst, social utslagning och levnadsvillkor syftar EU - SILC till att skapa strukturella indikatorer för social sammanhållning och social integration i EU. Andra mängder Eurostat-data som är relevanta för ojämlikhet i hälsa är hälsa, inklusive information om sjuklighet och dödlighet, hälsa och hälsofaktorer.

Livskvalitet, inklusive indikatorer på materiella levnadsvillkor, utbildning och hälsa; Utbildning, som innehåller information om deltagande i utbildning för barn och vuxna; socialt skydd. Denna dataset innehåller indikatorer för pensioner, sociala förmåner och stödkostnader; Arbetsmarknaden med indikatorer på arbetslöshet, löneskillnader mellan kön, minimilön och anställningskvalitet.

EuroFound EuroFound är en europeisk fond för förbättring av livs-och arbetsvillkor. Syftet är att bidra till att utveckla de bästa sociala, sysselsättnings-och arbetsrelaterade strategierna i Europa. EuroFound genomför tre återkommande paneuropeiska undersökningar som erbjuder en unik källa till jämförande information om levnads-och arbetsvillkor i hela EU.

Dessa undersökningar är: European Company Survey; Den europeiska undersökningen om livskvalitet den europeiska undersökningen av OECD: s arbetsvillkor organisationen Ilibrary för ekonomiskt samarbete och utveckling av OECD erbjuder data om ämnen som sträcker sig från ekonomiska prognoser till hälsa, jobb och socialt skydd. All denna information samlas in i OECD. I avsnittet "Ilibrary Statistics" finns databaser, datalager, uppgifter om specifika indikatorer, landsstatistik och statistiska serier.

Vartannat år används dessa uppgifter för att skriva en hälsorecension.

Syftet med att mäta och analysera ojämlikheten i hälsa kan vara att jämföra hälsan i en specifik grupp med en annan, exempelvis bland dem med kortast respektive längst utbildning, eller att skatta hur ojämlikheten utvecklas sammantaget för alla grupper i befolkningen.

OECD: s Doftportal för könsdata, med indikatorer för utbildning, sysselsättning, hälsa och många andra. Utbildningsstatistik, som erbjuder statistik över utbildningssystem, ekonomiska och sociala resultat av utbildning och utbildning samt mänskliga och ekonomiska resurser som investerats i utbildningssystem. Resultaten av utbildningen sammanfattas i hälften av utbildningen.

Sysselsättnings-och arbetsstatistik, där uppgifterna delas upp efter kön och ålder, och användarna hittar statistik över deltidsarbete, arbetslöshet och minimilön. Socialstatistik och socialförsäkringsstatistik, med indikatorer på sociala kostnader och fördelar.Europeiska Socialundersökningen. Den tvååriga europeiska sociala undersökningen ESS kartlägger och samlar in data om attityder, övertygelser och beteendemönster bland människor i Europa.

I år lade ESS för första gången till en serie frågemoduler om sociala determinanter för hälsa till undersökningen. ESS-rundan kommer att ge en viktig datakälla för att bedöma det sociala, ekonomiska och hälsorelaterade effekterna av covid-pandemin, förutom många andra strukturella ojämlikheter. De uppgifter som erhållits genom den europeiska sociala undersökningen är fritt tillgängliga här.

Den globala bördan av smaksjukdomar. Studien av den globala BD GBD-sjukdomen ger en fullständig bild av vad som inaktiverar och dödar människor efter land, tid, ålder och kön. Dessa uppgifter hjälper beslutsfattare att förstå arten av deras lands hälsoproblem och jämföra effekterna av olika sjukdomar. GBD innehåller data om utbildning och inkomst, vilket gör att du kan visualisera ojämlikheter i hälsa.

Ytterligare bestämningsfaktorer och indikatorer kommer att läggas till verktyget i framtida utgåvor. Eleverna kommer att följa tester som bland annat mäter fysisk kondition, mental hälsa och minne. Dessutom är Gisela Nyberg konsult för Generation Pep, som är utformad för att fungera som en folkrörelse där individer, icke-kärnorganisationer, offentliga sektorer och företag kan delta i barns och ungdomars hälsa.

Så hur gick dessa ansträngningar? Har de påverkat barns och ungdomars hälsa? Ja, det har de. Men effekterna är blygsamma och kortsiktiga. Gisela Nyberg berättar om svårigheterna att påvisa effekterna av insatser som intuitivt uppfattas som mycket värdefulla. Det kan till exempel vara svårt att få kontrollgrupper när de avsedda kontrollpersonerna ibland kan ha värden som kräver att de hänvisas till en vårdcentral för hjälp, till exempel med en typ 2-diabetesprekursor.

Ett annat problem kan vara att studiedeltagarna bara hoppade in om de hamnar i kontrollgruppen eftersom de så gärna vill delta i de insatser vi erbjuder interventionsgruppen. Därför gick vi över till att erbjuda intervention även i kontrollgruppen när studietiden var slut, men då kan vi inte följa kontrollgruppen, säger Gisela Nyberg. Därför är det mycket önskvärt att sprida hälsosamma vanor i grupper där det finns hinder för att få dem på plats.

Men - hur ska insatser se ut för att lyckas förebygga fetma och fetma hos barn och ungdomar som riskerar att drabbas? Och hur får man bevis på vad som fungerar när insatser är svåra att utvärdera? Jag tror att allt är långsamt. Vi måste vara så många som har arbetat inom dessa områden, och vi måste hitta insatser som når dem som behöver mest.

Men det är svårt. Om vi skapar en insats som når dem som redan är aktiva, har vi misslyckats. Ett exempel är informationskampanjer-vi uppnår inte den största resursen genom en informationskampanj. Vi vet inte hur vi ska göra, och vi är för få. Men att göra ingenting är inte bra, säger Gisela Nyberg. Det är möjligt att identifiera ett brett spektrum av hälsorelaterade riskfaktorer som är vanligare i socialt och ekonomiskt utsatta grupper.

Detta gäller till exempel rökning, droganvändning, låg konsumtion av frukt och grönsaker, fysisk aktivitet, högt BMI, nedsatt njurfunktion - och många andra. Foto: Stefan Zimmerman Johan Fritzell, professor i socialgerontologi vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, beskriver två olika synsätt inom forskning om jämlik hälsa. En av dem är att studera förhållandet mellan olika riskfaktorer och grupper i samhället.

Då kan problemen vara hur vanligt rökning, alkohol-eller droganvändning eller ohälsosamma matvanor är i samhället, till exempel i olika socioekonomiska grupper. Det andra tillvägagångssättet är att försöka förstå varför sådana och andra riskfaktorer mer eller mindre finns i socialt och ekonomiskt utsatta grupper - försöker se orsakerna eller orsakerna till orsakerna som det har kommit att kallas.

Termen som används för att beskriva detta för en person är en socioekonomisk ställning eller på kortast möjliga tid en social ställning. Det mäts vanligtvis utifrån yrke, utbildning eller inkomst, men troligtvis är det ett antal faktorer som uppstår under hela livscykeln, förklarar Johan Fritzell.

Enligt resonemanget kan skillnader i social status relateras till skillnader i hälsa i alla samhällen, för närvarande existerande och historiska, och i olika grupper. En lägre social ställning är förknippad med lägre hälsa än högre, oavsett om jämförelsen gäller personer med olika livsstilar i Kenya eller högre och lägre tjänstemän på den svenska arbetsplatsen.

Men hur leder en lägre social ställning till dålig hälsa? Eller omvänt, varför ger en högre position skydd? Ja, det är här forskningen blir mindre tydlig, förklarar Johan Fritzell.Men ett sätt att se detta är att det handlar om resursallokering, sett ur ett brett perspektiv. Pengar, kunskap, nätverk och mental och fysisk energi är exempel på resurser som ger en person mer kontroll över sina egna liv.

Fler resurser ger större frihet att välja boende och mat. Mer resurser kan också minska stress, till exempel till följd av mindre oro för oförutsedda utgifter. Hälsoklyftan ska vara klar inom en generation, regeringen har satt ett nytt folkhälsopolitiskt mål. Följaktligen måste inflytelserika hälsoklyftor stängas inom en generation, eller mer exakt, på vägen, måste gå och skapa de sociala förutsättningarna för detta.

Åtta målområden har utlysts och några av dem är utbildning, inkomst, arbetsmiljö och bostad. Johan Fritzell tror dock inte att målet kommer att uppnås. Men det är ett bra mål att försöka minska dem, för det finns inga bra argument för varför de borde existera. Jag har tidigare studerat ekonomisk fattigdom och inkomstfördelning i min forskning, och man kan hitta bra argument för varför det skulle vara dåligt att helt utjämna människors inkomster.

Men när det gäller hälsa är det svårt att hitta sådana argument. Det finns ingen rationell anledning till att vissa grupper bör ha ett större problem eller ett kortare liv av rent strukturella skäl. Lika hälsa är inte allt som alla har identisk hälsa, eftersom vi har olika biologiska och genetiska förhållanden. Men människor i olika samhällsklasser har inte olika biologiska och genetiska förutsättningar för god hälsa, men skillnaderna är strukturella, säger Johan Fritzell.

Ojämlik består av ett eget specialområde som är dedikerat till äldres hälsa. Där ägnade han sig bland annat åt den vetenskapliga frågan - ökar eller minskar jämlikheten i hälsan under livet? Är det så att små skillnader i början av livet ackumuleras för att bli stora luckor senare i livet? Eller är det att ju äldre du blir, desto viktigare blir vikten bara biologiska och genetiska faktorer som minskar sociala och strukturella skillnader?

I vår forskning ser vi att det först finns ackumulering, men i slutet av livet, efter 90 år, tar biologiska och genetiska faktorer över. Men vi ser att den sociala gradienten förblir ända fram till ålder, vilket orsakade en viss överraskning, säger Johan Fritzell. Han och hans kollegor bestämde sig för att visa både relativa och absoluta skillnader mellan olika socioekonomiska grupper.

Ett exempel på tyngdpunkten är spädbarnsdödlighet i England och Wales i olika sociala klasser. Vid tidpunkten för döden finns det dubbelt så många barn på den mest resursfulla platsen, jämfört med de mest resursfulla. Nedan var förhållandet i princip detsamma - då var det dubbelt så många barn i de flesta resursfattiga. Således var den relativa skillnaden oförändrad. Men i absoluta termer har stora förbättringar gjorts-särskilt i den mest resursfulla gruppen.

Antalet döda barn i den mest utsatta gruppen har varit i flera år, men mindre än tio under det kan jämföras med cirka 75 barn som dog i den mest utsatta gruppen nedan, ett antal som föll till mindre än fem mirakel, men det skulle vara fel att kalla det ett misslyckande, eftersom många fler barn överlevde under en period av I jämförelse kan det vara motiverat att fokusera på att minska skillnaderna i absoluta tal snarare än relativa tal.

Det spelar en roll när mål och avsiktsförklaringar ska formuleras, säger Johan Fritzell. Enligt en rapport från social-och hälsovårdsnämnden.